måndag 30 september 2013

Sjukhus vistelsen!!

Allt runt mig bara stannade till och jag blev rädd. Min man kom in i köket och kände sig konstig i bröstet och hade svårt att andas. Bad han lägga sig och vila lite. Tog puls och bltk och det var ok. Mina tankar snurrade och det ena hemska efter det andra dök upp i huvudet. Gick in på 177.se och sökte på bröst smärtor. Ringde 1177 men min man kände sig lite bättre så jag la på.
Efter en stund gick han in i duschen och jag gick in för att kolla till honom. Väl i duschen kände han sig lite konstig men sa det var lugnt. Gick iväg och pratade med min mamma om att ringa 1177 igen.  Gick in till min man igen för att berätta att jag ringer men när jag kom in till honom och försöker prata med honom svarar han mig att han inte får luft och har jätte ont i bröstet. Då skriker jag efter mamma och Stefan och lägger på 1177 och ringde 112 istället. 
Stefan fick hjälpa Einar från duschen och då hyper ventilerade Einar och fick domningar i händerna och det strålade i vä arm. Han mådde jätte dåligt och hade svårt med andningen. Stefan hjälpte han på med kläder och mamma tog barnen. Det var kö till 112 och det tog väldigt lång tid innan dom svarade. 
När de svarat och jag berättat allt skickar de en ambulans med blå ljus. Prio 1. Kändes skönt att ambulans var på väg och att min man snart skulle få hjälp.  

Einar fick sätta sig på en stol men fick efter en stund lägga sig i soffan. Smärtan är ff jobbig och gör ont. 
Soffläget gjorde det lite bättre men smärtan kommer och gå precis som värkar innan man föder barn haha. Nä skämt och sido.....  Han börja få tillbaka färgen i ansiktet men fy vilken känsla. Einars egna ord: Min sista tid var kommen.
Han var jätte rädd och hade lite ångest. 
Förstår honom men jag var lugn och försökte lugna Einar. Vilket jag tyckte gick väldigt bra i set stora hela.

Kan säga att jag blev jätte rädd och var så glad att mamma och Stefan var i närheten. 
Barnen reagerade inte så mycket då mamma tog med dom upp på övervåningen. Jakob ville vara nära sin pappa men var oxå lite i vägen. Gullungen... 

Nu har ambulansen kommit och personalen ta blodprov, puls, bltk och syresättning. Einar har ff ont och känner sig andfådd. Men på en skala 1-10 ligger han nu på en 6:a. 
Smärta i bröstkorgen och andfådd men det hade lugnat ner sig lite.
Kom två ambulanser. En från Emmaboda som tog hand om Einar först, sen en från Växjö som vi åkte med in till Clv. (Central lasarettet i Växjö). Väldigt bra personal och man kände sig trygg direkt. 

Väl inne på clv tog det tid innan läkaren kom. Ssk som tog lite prover. Einar låg i sängen med smärtor som höll i sig några minuter och sen kom och gick smärtorna med någon minsta mellanrum. 
Fan vad jobbigt det är att se någon man älskar ha så ont!!
Efter ett tag kom läkaren. Hon var helt ok men jobbigt med språket. Lyssnade på hjärtat och lungor. Tryckte lite på bröstkorgen. Pratade om att det kan vara en infektion i kroppen. Skickade oss på röntgen av lungor och gav smärtlindring. När vi kom tillbaka togs ett prov om ev propp. 
Blev lite skraj när han nämnde propp. För mig är det ganska stort. Gamla få det. Inget bra. 
Nu väntar vi på provsvaret om propp och svaret på röntgen. Mer smärtlindring och det har hjälpt lite. Men så fort han rör på sig gör det ont. 
Den eviga väntan och Einars tjat om att få åka hem :) 
Kan hålla med om det är drygt på sjukhus men bra att dom finns!! 




Fick detta fina av bästa vännen!
"Ja de blir tydligare vad skört livet är o att vi är dåliga på att visa varandra ömhet o kärlek"
Visst är det så. Man tar mer varandra för givet och tänker inte på att något kan hända. 
Detta fick mig att stanna till och tänka på vad jag har och vad jag uppskattar och är så glad för det jag har. En man jag älskar, Fina barn som jag älskar över allt annat, underbar familj, nära och kära. Vad mer kan man önska sig?! 

Är så glad att jag har min mamma som hjälper oss såå mycket och det uppskattar jag verkligen. Ibland kan det vara för mycket men idag är hon guld värd. Och Stefan oxå för all hjälp. 

Sitter och titta på min man och tänker: jag älskar denna man över allt på denna gjord. Är så glad att jag har honom. Älskar dig Einar!!!!!

Nu har vi väntat klar och domen blev Lungsäcksinflammation och vätska runt hjärtat. Vila vila och åter vila och medicin till massor.
Blev en lättnad att det inte var något allvarligare. Men förstår att han hade ont och har ont. Einar ville inte stanna över natten så vi åkte hem.
Andas in och ut och tänker att jag får med min älskling hem och får sova i vår säng.

Än en gång Stort tack till mamma och Stefan för all hjälp!!!!

3 kommentarer:

  1. Ja, hu det varit obehagligt och läskigt!!!
    Skönt att det inte var något allvarligare.
    Kram på ER!!!!

    SvaraRadera
  2. Usch fy va hemskt.. Hoppas han fått bra medicin och kryar på sig snabbt nu!

    SvaraRadera
  3. Ja det var nog det värsta man varit med om. Medicin och vila var beskedet från läkaren. det har gått en tid nu och han är ff inte helt återställd. Men snart hoppas jag...

    SvaraRadera